Tjejmiddag!

Idag hade vi tjejmiddag för de nya tjejerna på Teknisk Fysik, men det gav nog mig lika mycket. Tjejmiddagarna på fysik provocerar verkligen många killar på programmet. Man får frågan om varför vi inte ordnar en killmiddag också eller om vi kom fram till vilket kön som är bäst. Till saken hör att i varje årskurs på mellan 120-130 studenter är det mellan 15-25 tjejer. Fördelningen är ganska ojämn. Sen är det inte så lätt att som tjej slå sig fram på arbetsmarknaden och göra karriär inom ingenjörsyrket. Allt detta och mycket mer pratade vi om i kväll. Med på middagen var ett par fysiker som tagit examen. En som började 68, en 80 och en 02. De hade lite olika råd att komma med, men det som jag tog fasta på hade ingenting med karriär att göra utan med privatlivet. Kanske för att jag aldrig tvivlat på min arbetsförmåga utan mer på min sociala förmåga. Det som sades är att man ska välja sina män med omsorg, alltså man och antagligen chef. Och att man ska vara noga med att ge och få lika mycket i dessa förhållanden. Det är vad jag ska fundera på nu. Varför jag häver ur mig allt jag har för att "han" ska tycka om mig?