Jag önskar verkligen att jag orkar ta mig tid och skriva lite oftare. Det känns skönt att få skriva av sig, men ibland känns det som om bloggar ska vara så ytliga. Det kanske beror på att jag bara läser modebloggar.
Jag älskar vackra saker och mode är en så lättsmält konstform och den är så påtaglig i vardagslivet att det är det enda jag orkar ägna mig åt. Ibland får jag lust att måla, skulptera eller sy, men det blir aldrig av. Det är för lång startsträcka. Samma blir det med att skriva. När jag vill utöva en konstform vill jag göra det NU! Inte imorn när jag skaffat material eller kommit på vad min bok ska handla om. Därför blir shopping någon slags substitut för kreativt skapande, en slags pseudokonst, där man är halvt åskådare och halvt medverkande. Kläder kan vara så vackra.
-En kofta i grå merinoull utanpå en ljust rosa sidenklänning. Håret uppsatt i en enkel knut och lätt sminkning.
Så vill jag se ut i höst. Om det regnar tar jag mina rosa gummistövlar till. Är det kallt, ett par ribbstickade strumpbyxor. Där ska jag gå och sparka höstlöv med en kopp kaffe i ena handen.
Hemma ska jag tända levande ljus. Sätta på mig mig snygga underkläder i siden med spets. Mörkblå ska de vara och utanpå en skorta som jag lånat av sambon. Där ska jag sitta i vår nya, fina vita skinnsoffa och dricka te och läsa en bra bok. Stad-serien av Per Anders Fågelström till exempel.
Men än är det sommar och än är det mycket att stå i med jobb, förberedelser inför mottagningen av de nya studenterna på Teknisk Fysik på KTH och annat som pockar på uppmärksamhet. Tids nog blir det höst och tentaångest!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar