Den här fantastiska mobilfickan har min mamma gjort till mig. Den är i tunt ylletyg, med detaljer i tunt skinn. Insidan är fodrad med randig trikå, till min förtjusning.
söndag 15 januari 2012
tisdag 10 januari 2012
Varför jag blev intelligent och intresserade mig för matematik.
Allt är mammas fel. Eller förtjänst. Det beror ju lite på hur män ser det. Det är pappas fel att jag fick kupstorlek större, blev katastrofteoretiker och intresserade mig för musik, men det är en annan historia.
För att ni inte ska tro att jag ljuger så kommer här ett smakprov på vad mamma hittar på på sin fritid.
Till höger ser ni originalet av Kandinskij och till vänster ser ni kopian som min mor broderat!
Jag är så sjukt stolt över henne och fattar inte varför hon inte försöker sälja något, men hon vägrar.
Förutom att vara så konstnärligt begåvad och en envishet att vilja avsluta det hon påbörjat, har hon ett fantastiskt rikt ordförråd och är den bästa samtalspartner man kan tänka sig. Dessutom har hon tjatat på mig att jag måste plugga måtte, eftersom det är så viktigt. Därför är jag här idag. Tack mamma!
måndag 9 januari 2012
Tvätta håret
När jag är ledig kan jag få så spännande idéer. Antar att det är att hjärnan har tid att visionera lite och bearbeta intagen information. Ofta är det saker jag läst om tidigare men inte kunnat eller vågat genomföra. Som att bli vegan, sluta äta kolhydrater, starta ett företag eller som ikväll, tvätta håret med olivolja. Antar att den här bloggen kom till under någon ledighet.
Så jag har alltså på allvar tagit en pöl olivolja i handen och gnuggat in det i håret. Det tog emot kan jag säga. Sen var det att skölja ordentligt. Nu känns håret jättemärkligt. Tungt och glansigt men inte smutsigt. Får se vad jag säger imorgon när jag vaknar.
söndag 8 januari 2012
Tips på söndagsaktivitet.
Söndagar kan ju bli fasligt tråkiga tycker jag. Kanske beror det på att jag skjuter upp alla tråkiga saker till söndagar så som att städa, handla, laga matlådor och annat trist hushållsarbete. Nu har jag tre söndagar i rad ägnat några timmar åt att ta en promenad. Söndagspromenaden. Sen när jag kommer hem kan jag hålla på med tråkigheter. Jag ska göra söndagspromenaden till en institution. Ingen kommer kunna ta den ifrån mig.
Recept på bra söndagspromenad:
Börja med att bestämma rutt. Det ska inte vara någon mesig. Minst 6 km i alla fall.
Jag har några favoriter.
Djurgården, brunnsviken eller norra djurgården/lilljansskogen.
Ensampromenad:
Ladda ner något bra radioprogram. Jag gillar Filosofiska rummet. Vinter i P1 har också bjudit på godbitar så som Fredrik Lindström och Leif GW Person. Men ni kanske vill lyssna på radiosporten.
Inte ensampromenad:
Tag med sällskap och kanske fika.
Klä dig efter vädret och dra ut.
Jag har en app från Endomondo som är en GPS-tracker, så att man kan få hastighet och sträckan man gått. Sånt tycker jag är roligt.
Vill någon följa med nästa söndag så säg till. Jag satsar på att dra ut runt 1-tiden.
lördag 7 januari 2012
Drömmar
Jag antar att alla drömmer om en ljus och lycklig framtid. Vad som är ljust och lyckligt skiljer sig kanske, men alla vill vi ha det lite bättre. Vi vill alla ägna oss åt det vi tycker mest om att göra.
Jag har ett problem. Jag vet inte vad jag tycker mest om att göra, men jag har en dröm om ett annat liv. Ett liv på landet.
När jag säger ett liv på landet tänker ni säkert på ett sånt där romantiskt idealiserat liv på landet. Man har några hönor för att det är trevligt med ägg,man kanske har en häst som man rider på och man köper sin inredning i någon trendig antikbod. Äter "närproducerat" det vill säga svenskt. Men man har fortfarande ett heltidsjobb i "stan" och har någon som kommer och klipper gräsmattan åt en.
Min dröm är istället denna. Att sakta, men säkert bli mer och mer självförsörjande. Först kanske det är ved, sen ägg, mjölk och grönsaker. Senare även kött och foder. Man har en häst för att den behövs i skogsbruket. Kanske börjar man hålla får för ull och kött. Det är min dröm.
Kanske är det orimligt att tro att man blir lycklig av att leva så. Ni måste tro att jag är galen. Ett sådant liv är inte ett lätt liv, det inser jag, men det är den enda drömmen om framtiden som får mina ögon att tåras.
tisdag 29 november 2011
måndag 29 augusti 2011
När saker och ting faller på plats
Det är först i efterhand man kan se sina misstag och lära sig av dem. Det finns bara 24 timmar på ett dygn. 8 av dem måste jag sova. Någon timme måste jag använda kroppen. Minst tre timmar går åt till att äta. Det blir tolv timmar kvar att fördela.
Mina 3.5 första år på teknisk fysik ägnade jag mig åt att oroa mig för allt och ingenting. Först började jag oroa mig för att jag inte skulle klara kurserna. Sedan började jag engagera mig i sektionen. Det ledde till att jag oroade mig för att jag inte skulle hinna göra allt som krävdes av mig och att folk skulle tycka att jag var inkompetent och dålig. I och med mitt medverkande i spexet kröp sig en prestationsångest som inte var av denna världen också över mig. Det är inte så konstigt att jag inte tog några poäng förra hösten. Min hjärna hade inte plats att ta in någon mer kunskap.
Sedan ett halvår tillbaka gör jag inget annat än att plugga och umgås med de människor jag tycker om. Ibland arrangerar jag en fest eller gör något annat, men det får inte ta över mitt liv någon längre tid.
Att jag slutade oroa mig har gjort att min studiemotivation har skjutit i höjden och som en följd av det har mina betyg blivit bättre och bättre. Jag pluggar nog inte mer än jag gjorde förut, men min hjärna har tid att vila och bearbeta den information den tar in. Jag blir smartare och mer kvicktänkt helt enkelt.
Jag ser för första gången på länge fram emot min hösttermin som med största sannolikhet blir min sista på KTH. Inte nog med att jag får läsa roliga kurser. Jag får dessutom lära ut två av de ämnen som jag tycker har varit roligast på den här utbildningen: linjär algebra och MATLAB-programmering. Parallellt med det ska jag börja leta efter ett exjobb och jag ska försöka att inte oroa mig för att jag inte får ett för om ett år ska jag stå där med examensbeviset och vara klar med den största utmaningen jag någonsin tagit mig an: Civilingenjör i Teknisk Fysik med inriktning mot Optimering och Systemteori. Inte så illa pinkat om jag får säga det själv.